Hem Blogginlägg Om mig Kontakt
Hem
Om mig / Kontakt

Jag har aldrig upplevt ångest på det här sättet förut

2015-08-28 @ 14:00:00
Nästa vecka börjar skolan igen. Jag är taggad på att träffa mina klasskamrater, och lättad över att komma in i någon form av rutin igen. Den här sommaren har minst sagt fått mig ur balans. Men jag är verkligen inte taggad på plugget. Kurserna den här terminen hade jag gärna skippat. Men det är egentligen inte det som är problemet. Jag har inget att komma hem till längre såsom jag alltid kommit hem till stallsysslorna. Så problemet är om jag inte har något att göra när jag är ledig, på min fritid. Något som kan rensa mina tankar och få mig på bättre humör emellan allt tråkigt plugg. Som jag skrev i förra inlägget så vill jag rida men det tar emot. Och jag vill gymma men det tar också emot för det känns så jävla meningslöst.
 
Jag har aldrig upplevt ångest på detta sättet förut. ALLT känns meningslöst. Med Fantasia försvann också meningen, med allt. Min energikälla och motivationskälla är borta. Jag kan inte se positivt på saker och ting. Jag blir inte entusiastisk. Jag känner mig så fruktansvärt likgiltig. Jag behöver något att göra som kan få bort den där känslan. Jag kommer säkert rida snart och jag kommer antingen börja gymma eller simma, men jag kommer antagligen finna det helt meningslöst till en början. Men det kanske blir bättre...
 
Jag kommer inte klara en vardag med bara plugg. Inte som plugget ser ut nu. Ska jag vara ärlig så vet jag inte hur jag ska klara de två återstående åren. Det finns mycket kul sista året och även i vår men kursplanen för den här höstterminen får mig att vilja somna och aldrig vakna upp - så taggad är jag. Jag vet inte ens om jag VILL gå dessa två år. Vill jag klara något så gör jag det med god marginal, det har alltid varit så för mig med plugg. Men just nu har jag väldigt svårt att hitta motivationen, viljan.
 
Framtiden känns ändå hopplös. Jag pluggar inte för att få en yrkestitel, jag pluggar för att ha något att göra. Jag vet inte vad jag vill med mitt liv, jag vet inte vad jag vill bli. Jag vet inte om jag kommer få något jobb efter detta. Min förhoppning är att jag har en kompetens som är eftertraktad på grund av dess bredd men som sagt, det är bara en förhoppning. Jag kanske inte vet vad jag vill när jag går ut heller, så vad spelar det för roll? Är allting meningslöst, förgäves? Jag vet inte och jag kommer antagligen aldrig veta. Men vad jag vet är att livet inte ska kännas såhär meningslöst, då gör man fel, eller hur? Om jag bara visste hur jag ska göra det rätt...
 

Kommentera inlägget här:

  • Namn:
  • E-postadress: (publiceras ej)
  • URL/Bloggadress:
  • Kom ihåg mig?
  • Kommentar:
  • Kommentarer

    Anonym

    Kan du inte försöka hitta en medryttarhäst? Eller kanske en foderhäst? Livet är helt värdelöst utan stallpyssel. Förstår att det är FANTASIA du vill ha, men tro mig, HON kommer inte ha något emot att du rider och sköter om en annan häst, det är inte bara du som har sådana tankar, och andra om kommit över tröskeln och hittat en annan hästkompis brukar tycka att det är helt okej efter omställningsperioden. Saknaden går aldrig över, den måste inte gå över, minns din fantastiska Fantasia med glädje och gå vidare till nästa häst utan dålgt samvete.

    2015-08-28 @ 15:12:51    

    Håller med ovanstående, tror du nämnt i något tidigare inlägg att du verkar du lite "rädd" för att inte kunna rida någon annan, kan du inte kolla om du får rida Boppan? Känns de bra att vara uppe på hästen igen så kan du leta medryttarhäst :) Boppan är ju en häst du ridit förr.

    2015-08-28 @ 21:07:05    

    Tillåt dig att må dåligt, bli inte arg på digsjälv när du mår dåligt, det gör dig bara sämre.
    Ta gärna hjälp, som att prata med någon utbildad. Har du dålig ekonomi kan kyrkan hjälpa, även om du inte är kristen själv.

    2015-09-08 @ 15:11:16