Hem Blogginlägg Om mig Kontakt
Hem
Om mig / Kontakt

Green screen

2016-01-28 @ 22:14:00
Den här veckan har filmandet dragit igång igen. Nu läser jag dels en kurs i marknadsföring, dels en kurs i Efterproduktion. Förstnämna är ett intressant område, men jag tror det verkar roligare på ytan än vad det faktiskt är hittills nästan bara kul. Vi ska jobba i After Effects och göra coola effekter och grejer. Själva filmandet är roligt sålänge man slipper stå framför kameran... vilket jag fått göra nu, veckans uppgift var nämligen att göra en vinjett om oss själva. Filmade framför green screen så det var ju lite kul ändå, aldrig gjort det förut. Coolt.
 
I detta nu roar jag mig alltså med att göra GIFs. Vilket var förvånandsvärt kul och framförallt enkelt i premiere.
Kaoset under inspelningen. Inga pengar på fredag för oss, haha.

Betala som medryttare?

2016-01-25 @ 22:00:00
Min vän Sandra skrev ett inlägg nyligen om detta nyligen och jag kände att jag måste få lufta mina egna tankar på bloggen. Jag håller med Sandra ganska bra. Folk som tar betalt för att någon ska rida och ta hand om ens häst, hur tycker ni att det är rimligt?
 
Jag ser en medryttare som någon man kan vara i behov av i fall man inte hinner med sin häst alla dagar i veckan eller vill få lite ledigt från stallet. Eller om man hittar en ryttare som man tror kan hjälpa till att utveckla hästen. Det sistnämnda verkar dock ovanligt - enligt de flesta annonser där medryttare sökes verkar det som att man bara ska "röra på" hästen, typ rida ut - eftersom att "ordentlig" ridning och träning sköter ägaren själv. Missförstå mig inte nu men i mina öron låter det i såna här fall bara som att dem vill ha någon som gör "skitgörat" (uteritter är såklart inte skitgöra i allas mening, tack och lov!) och varför ska någon betala för att göra någon annans skitgöra? I mina öron låter det helt orimligt.
 
Ni som resonerar att anledningen till att ni tar betalt för det är att någon "okunnig" ska slita på hästen och utrustningen, varför har ni ens medryttare? Om ni inte tål att någon annan rider er häst gratis av den anledningen att ingen rider den lika bra som du - säger inte emot, det är självklart att alla känner sin egen häst bäst - men att det plötsligt känns okej bara för att ni får pengar för det? Man skaffar väl inte en medryttare man tycker är okunnig? Det låter dumt.
 
Skulle jag bli någons medryttare någon gång finns det inte på kartan att jag betalar för det. Vill jag ha en medryttarhäst är det för att få vistas i ett stall igen, göra sånt som jag aldrig längre gör, sitta på hästryggen är bara en av de sakerna. Samt hjälpa till, bidra! Hittar jag ingen hästägare som värdesätter det jag gör, eller bara låter mig göra det ägaren själv tycker är tråkigt, då kan det lika gärna va. Det jag beskriver i detta inlägget, den typen av hästmänniska/hästägare, är en av många faktorer som gör hästvärlden så fruktansvärt tråkig.

2 "nya" serier

2016-01-21 @ 16:08:45
Kyle XY - En av två "nya" (för mig) serier jag börjat se på det senaste. Kyle XY är ganska gammal (från 2006-2009) och jag tycker det är konstigt att jag aldrig hört något om den, för jag tycker den är bra! Bl a Cory Monteith och "Elisabeth Forbes" är med (någon annan känner jag inte igen sen tidigare). Seriens handling har sin utgångspunkt när en okänd kille vaknar upp i en skog utan minnen eller minsta aning om vad eller vem han är. Han får bo hos en terapuet och hennes familj och man söker efter hans förflutna. Kyle visar sig vara väldigt smart och utöver det vanliga.
 
 
 
The Carrie Daires - Har ni sett Sex and The City känner ni till "Carrie Bradshaw". Den här serien handlar om Carrie i sina tonår. Jag tycker Sex and the City är rätt tråkigt men så gav jag denna en chans häromveckan och den faller mig mycket bättre i smaken! Tonårsproblem, drama och kärlek (är en sucker för sånt). PS. Austin Butler är med. PPS. HAN ÄR SNYGG.
 

Kontrast

2016-01-20 @ 16:13:00
Dessa bilder är ett år gamla. Det är så konstigt att tänka tillbaka på hur mitt liv och min vardag såg ut för ett år sedan. Kontrasten mellan då och nu...
Jag saknar detta så otroligt jävla mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen ibland.  

Nytt år, nytt hår

2016-01-19 @ 12:58:00
...var bara tvungen att vänta tills helveteskurserna var över så jag hade tid. Var hos friösören igår och det blev såå bra! Mitt hår hade ju blivit himla tråkigt, färgen hade gått ur och det såg allmänt tråkigt ut. Nu är det både mörkare och ljusare men framförallt kallare i tonen. Har saknat ombre!
 
För övrigt fick jag ge upp planen att komma till skolan idag för "vissa avgångar var inställda" med andra ord typ varenda tåg hela dagen, mitt tåg såg jag inte röken av i alla fall. Vilket slöseri av bra hår </3

2015 i tv-serier

2016-01-18 @ 14:18:00
Årets beroende: Vill säga Grey's Anatomy eftersom jag och mina föräldrar kollat flera avsnitt per veckan sedan i våras. Men det får bli Modern Family, var helt fast i det i höstas och gjorde slut på mobilsurfen pga att jag kollade Netflix varje dag på tåget/bussen.
 
Årets snyggaste man: Drew van Acker a k a Jason DiLaurentis, daaaaamn
 
Årets vackraste kvinna: Holland Roden
 
Årets finaste kärlekspar: Höll tummarna för Stefan och Caroline (Vampire Dairies) sååå länge och tja... Annars Zoe och Wade i Hart of Dixie.
 
Årets bromance: Nick och Schmidt i New Girl
 
Årets womance: Amy och Karma? (i brist på annat haha)
 
Årets hejdå: Glee, skönt att det är slut!
 
Årets borde-bli-nerlagd: Pretty Little Liars har ju varit inne på sista refrängen allt för länge.
 
Årets tv-comeback: Vampire Dairies nu i höst, faktiskt! Man tröttnade ju som fan under säsong 5 och 6, men nu är det en ganska intressant story! Saknar inte Elena ett dugg.
Årets WTF: Enzo & Bonnie i framtidsscenariot?
 
Årets "jag bryr mig inte ett skit": Orange is the new black, tar mig inte vidare. Stått still på början av säsong 2 sedan typ 2014.
 
Årets käftsmäll: När Haley ska stoppa Andy från att fria till sin flickvän och Claire stoppar henne? (Modern Family) Det löser sig ju dock senare typ
 
Årets sämsta nedläggning: Hart of Dixie? JAG VILL SE MER JU
 
Årets skratt: Typ varenda avsnitt av Modern Family
 
Årets gråtfest: I Heartland när Jacks häst dör. Alla mina egna minnesbilder kom tillbaka och krossade mitt hjärta om igen. Jag grät så mycket.
 
Årets bästa citatmaskin: Shane i Faking it
 
Årets breakup: Claire och Eli i Degrassi
 
Årets nykomling: Jane the virgin
 
Årets "snälla gå och dö": Kira i Teen Wolf, pallar verkligen inte med henne
 
Årets bästa skådespelare: Ian Somerhalder kanske?
 
Årets bästa skådespelerska: Rachel Bilson är en favorit!

Vår dokumentärfilm

2016-01-16 @ 22:06:00
ÄNTLIGEN. Äntligen är sista rapporten färdig och därmed är jag helt klar med dessa kurser. Kurser som varit otroligt lärorika och roliga men också oerhört tunga och näst intill omöjliga att kombinera. Ska njuta som bara den och slappa hela dagen imorgon, det förtjänar jag. På måndag unnar jag mig ett besök hos frisören som jag bokade in för några veckor sedan när jag var mitt uppe i all stress, för att ha något att längta efter ;-) Äntligen kan jag börja leva ett socialt liv igen! Kanske rentav kan lägga mer tid på bloggen också, har saknat det!
 
Resultatet i 3D-kursen har ni redan fått se och här nedan ser ni resultatet i montagekursen. Vi skulle göra en dokumentär med temat Trollhättan. Klasskompisarna jag jobbat ihop med är såå duktiga verkligen och vi är väldigt nöjda!
 

Mitt första arbete i 3D-Grafik

2016-01-12 @ 16:13:00
Här har ni det som jag lagt all min tid på den senaste veckan i synnerhet! Har hållt på i flera veckor men nu efter jul fick jag växla upp för att hinna klart i tid. Det är mycket som kunde vara bättre, t ex kvaliteten ur olika aspekter. Men min första prio var att inte gå in i väggen... Har bara blivit sjuk på kuppen men tro fan det, så mycket som jag jobbat och så lite jag sovit. Men jag måste ändå säga att 3D-Grafik är bland de roligaste jag hållt på med - jag som trodde att denna kursen skulle vara pest. Svår men rolig!
 
Ha ljudet på, har lagt in lite stämningsmusik och ljudeffekter :-) 

Saker jag kan göra när jag inte längre har häst

2016-01-10 @ 00:15:00
- Vara hemifrån 9-11 timmar varje dag i en vecka. Vilket jag typ varit denna veckan, i skolan. Har inte haft någon fritid alls för direkt när jag kommit hem har jag fortsatt med skolarbetet. Har stora inlämningar i båda kurserna nästa vecka så det är dem som måste bli färdiga.
 
- Städa. Jag har alltid varit lite stökig när det kommer till mitt rum, men sen jag inte längre haft någon box att prioritera har det blivit en himla skillnad! Jag skulle inte säga att jag städar så ofta, men oftare än förr!
 
- Se en jävla massa serier. Jag tycker jag hann med mycket serier förr men det är inget mot vad jag skulle kunna göra nu - hypotetiskt sett. Dock ser jag inte så många serier just nu, många som är slut eller som jag tröttnat på. Grey's Anatomy är typ den enda.
 
- Träna på gym. Haft funderingar på det i flera år, men det finns inte en chans i världen att jag hade haft tid med det innan. Men nu blir jag så rastlös av all extra fritid jag har (vilket är såå himla mycket egentligen!) och jag måste få bli av med energin på något sätt.

Design åt Marica

2016-01-04 @ 20:15:11
 
Kika in Maricas design som jag gjorde färdigt åt henne häromveckan! Nästa beställning är redan påbörjad, dock har jag otroligt mycket i skolan de två närmsta veckorna så får lägga det lite halvt på is för tillfället.

Det värsta året i mitt liv

2016-01-03 @ 23:04:00
Jag har haft många jobbiga perioder i livet på alla möjliga plan men 2015 har utan tvekan varit värst. 2015 kommer jag för alltid förknippa med sorg, smärta, saknad och tårar, tårar, tårar. Jag förlorade min bästa vän. När sommaren närmade sig var det bara oro, förtvivlan och lidelse. Fantasia togs bort den 24:e juni. Min sommar var förstörd, min ledighet är täckt i en grumlig dimma. Jag var förstörd. Jag är förstörd. Hösten fortsatte i samma dimma, allting kändes så meningslöst. Jag ser fortfarande inte helt klart. Mitt hjärta brister varje gång jag tänker på hur det hela slutade.
 
Enligt klichéer går man starkare ur något sånt här. Än så länge känner jag mig lika svag och ynklig på insidan som jag gjorde den där dagen i somras. Och enligt klichéer för även något sånt här med sig något bra. Jag efterlyser dessa goda ting. Hittills har det inte fört med sig något bra: Att jag bara suttit på hästryggen 3 gånger fastän det är det jag älskar; att jag känner att jag aldrig kommer våga ge mig in i hästlivet igen; att jag gråtit mig till sömn var och varannan dag. 2016, du kan väl bjuda på något bra i alla fall?
 
Här kommer ett urval rader jag skrivit på bloggen under året som understryker: det blir inte lättare.
 
19:e Januari: Det finns en sak som skiljer mig från alla mina gamla vänner och bekanta inom hästvärlden. Jag har stått fast vid min fyrbenta vän. De andra bytte upp sig, större ponnyer/storhäst och fortsatte tävla. De fortsatte kämpa i tävlingsvärlden. Jag tog aldrig det steget vidare. Jag tvivlar faktiskt på att jag någonsin kommer göra det. Mitt hjärta slår inte längre för ridporten, det är fan sant, MEN - det slår för min häst. Fantasia kommer alltid vara nummer ett för mig.
 
16:e Mars: Ska jag vara ärlig har hon inte känts riktig pigg och fräsh att rida på länge. Det är sånt man förtränger... hon känns ofta "släpig" eller stel eller trött att rida. Ibland allt på samma gång. Som om det inte var nog frustrerande att hon aldrig lägger på sig... Och eftersom hon inte gör det vill jag inte rida hårt. Vilket leder till att hon dessutom blir kantigare och kantigare och tappar muskler i kroppen. Jag vill att hon ska vara den pigga fräscha ponnyn hon brukade vara. Men let's face it bara, hon är 23 år. Ska riktigt gnugga in det i mitt fejs så kanske det faktiskt sjunker in...
 
30:e Maj: Jag kan knappt se in i hennes genomsnälla ögon längre utan att tårarna trycker på. Jag tittar på henne, jag ser på henne... och kan nästan inte ens med att rida henne längre. Hon lämnar massa mat inne. Hon har snart inget fett kvar på kroppen. Inga muskler heller. Hon hade mask. Men känslan av att det kanske är något annat, något mer... den känslan finns där hela tiden. 
 
14:e Juni: Veterinären var här två gånger i fredags. Först för att titta och ta prover. Det konstaterades att andningen var för snabb, men i övrigt kunde hon inte se något. Men vi förstod att det inte ser ljust ut. Proverna hade visat en infektion, var någonstans förstod jag inte riktigt. Men den gör att hon svälter, trots att hon äter. Det gör ännu mer ont i hjärtat att se på hennes magra kropp nu.
 
22:a Juni: Tänk om jag ridit Fantasia för sista gången. Tänk om den gången, som jag inte ens minns när den var, var sista gången jag satt på hennes rygg? Tänk om jag aldrig mer kommer sitta på hennes rygg. Studsa runt i hennes stötiga trav. Genomlida en bokstavligt pain in the ass på hennes bara rygg. Vara ett med henne - det låter så jävla töntigt men det finns inget bättre sätt att beskriva det på. Hur ska jag kunna leva utan det? Imorgon tar vi henne till kliniken och kollar tänderna. Något mer kan vi inte göra. Infektionen är borta enligt de nya proverna som togs idag. Men hon får inte fortsätta magra...
 
24:e Juni: Jag får lära mig att leva ett liv utan henne. Efter 7 hela år tillsammans måste jag börja stå på egna ben. Det kommer inte bli lätt och det kommer göra ont. Jag kan inte med ord beskriva hur ont det redan gör och hur mycket jag saknar henne. Hon har betytt allt för mig, nej hon betyder allt för mig. Och att ta ett sånt farväl... det går liksom inte. Det var det jobbigaste jag någonsin gjort. Min bästa vän och det allra finaste jag har finns inte längre.
 
29:e Juni: Jag kommer alltid vara en "hästmänniska" men jag lämnar livet med hästar och ridning för nu. Jag har varit trött på hästlivet länge men eftersom Fantasia inte bara var min häst utan också min bästa vän har jag fortsatt, för henne. Därför känns det helt naturligt att lägga hästarna och ridningen på hyllan nu när hon inte längre finns. Jag har aldrig känt att jag velat påbörja något nytt på hästfronten, jag vill inte skaffa en ny häst. Jag kommer sakna hästar, jag kommer sakna ridningen men inte på långa vägar så mycket som jag saknar Fantasia.
 
15:e Juli: Livet har verkligen ställts på sin spets. Plötsligt finns det så mycket saker att fundera över. Att inte ha hästarna kvar i mitt liv lämnar en massa val och funderingar. Funderingar över hur mitt liv kommer se ut till hösten. Jag vet inte hur jag vill att det ska se ut. Förutom att det måste finnas något, det måste hända något... något av värde, om ni förstår vad jag menar? Nu känns det som att min vardag saknar mening.
 
28:e Augusti: Jag har aldrig upplevt ångest på detta sättet förut. ALLT känns meningslöst. Med Fantasia försvann också meningen, med allt. Min energikälla och motivationskälla är borta. Jag kan inte se positivt på saker och ting. Jag blir inte entusiastisk. Jag känner mig så fruktansvärt likgiltig. Jag behöver något att göra som kan få bort den där känslan. Jag kommer säkert rida snart och jag kommer antingen börja gymma eller simma, men jag kommer antagligen finna det helt meningslöst till en början. Men det kanske blir bättre...
 
8:e September: Jag är inte som vanligt. Att ta bort min häst som varit min bästa vän i 7 år HAR förändrat mig. Att den vardag jag varit bekant med så länge inte längre är aktuell. Att plötsligt inte ha något vettigt att lägga all fritid på. Allt detta har förändrat mig. Jag kan inte vara som vanligt mot människor. Jag kämpar varje dag för att orka. Jag kämpar för att se mening i min vardag och i mitt liv när allt känns meningslöst.
 
5:e November: Det blir inte lättare med tiden. Det har gått 4 månader och det har inte blivit lättare. Jag saknar Fantasia varje dag. Ibland får jag nästan panik av att känna den saknaden. Det gör ont i bröstet på mig, som om någonting saknas där. Allting jag ser eller gör som påminner om henne kan få mig ur total balans och jag känner mig hjälplös.
 
24:e December: Julafton, javisst. Men idag är det också 6 månader sedan jag tog bort min bästa vän. Jag kan inte uttala hennes namn, inte ens skriva det, det gör för ont. 6 fruktansvärda månader utan henne. Jag ljuger om jag påstår att det blivit lättare. Det går inte en dag utan att tankarna går till henne och tårarna trycker på. Jag somnar på en blöt kudde titt som tätt, den senaste tiden nästan varje dag. För henne tar tårarna aldrig slut.

End of 2015

2016-01-01 @ 16:04:00
Hade en mycket bra kväll ihop med syster, sysslingar och nya ansikten. Bra avslut på 2015! Dags att kicka igång 2016 och det med en liten förskylning och en pizza. Hoppas ni alla hade en trevlig nyårsafton!