Hem Blogginlägg Om mig Kontakt
Hem
Om mig / Kontakt

Betala som medryttare?

2016-01-25 @ 22:00:00
Min vän Sandra skrev ett inlägg nyligen om detta nyligen och jag kände att jag måste få lufta mina egna tankar på bloggen. Jag håller med Sandra ganska bra. Folk som tar betalt för att någon ska rida och ta hand om ens häst, hur tycker ni att det är rimligt?
 
Jag ser en medryttare som någon man kan vara i behov av i fall man inte hinner med sin häst alla dagar i veckan eller vill få lite ledigt från stallet. Eller om man hittar en ryttare som man tror kan hjälpa till att utveckla hästen. Det sistnämnda verkar dock ovanligt - enligt de flesta annonser där medryttare sökes verkar det som att man bara ska "röra på" hästen, typ rida ut - eftersom att "ordentlig" ridning och träning sköter ägaren själv. Missförstå mig inte nu men i mina öron låter det i såna här fall bara som att dem vill ha någon som gör "skitgörat" (uteritter är såklart inte skitgöra i allas mening, tack och lov!) och varför ska någon betala för att göra någon annans skitgöra? I mina öron låter det helt orimligt.
 
Ni som resonerar att anledningen till att ni tar betalt för det är att någon "okunnig" ska slita på hästen och utrustningen, varför har ni ens medryttare? Om ni inte tål att någon annan rider er häst gratis av den anledningen att ingen rider den lika bra som du - säger inte emot, det är självklart att alla känner sin egen häst bäst - men att det plötsligt känns okej bara för att ni får pengar för det? Man skaffar väl inte en medryttare man tycker är okunnig? Det låter dumt.
 
Skulle jag bli någons medryttare någon gång finns det inte på kartan att jag betalar för det. Vill jag ha en medryttarhäst är det för att få vistas i ett stall igen, göra sånt som jag aldrig längre gör, sitta på hästryggen är bara en av de sakerna. Samt hjälpa till, bidra! Hittar jag ingen hästägare som värdesätter det jag gör, eller bara låter mig göra det ägaren själv tycker är tråkigt, då kan det lika gärna va. Det jag beskriver i detta inlägget, den typen av hästmänniska/hästägare, är en av många faktorer som gör hästvärlden så fruktansvärt tråkig.

Hästvärlden i ett nötskal

2015-08-22 @ 23:09:00
Läste något så klockrent på en blogg precis: "Varje gång det skiter sig är det inte för att du blivit lurad"
 
Det handlar om hästmänniskor och hästköp. Det stör mig lite när folk skyller ifrån sig. Jag säger inte att det är fel av dem alltid, men man undrar ju om de hört talas om LIVET? Typ livets gång, slumpen, olyckshändelser? När någon köpt en ny häst och det inte blir som förväntat till exempel - att det dyker upp "dolda fel", att hästen förändras i beteendet eller skadar sig - sånt skylls på säljaren. Då är säljaren en lurendrejare. Det finns såklart såna fall med vidriga hästhandlare, tragiskt nog. Men långt ifrån alla gånger.
 
Att hästen förändras i beteendet är inte konstigt om den fått ett rejält miljöombyte till expempel. Eller om man rider sin nya häst på ett sätt som den inte är van vid, kanske hårdare eller på ett annat underlag, ja då kanske det visar sig på ett eller annat sätt. Att det dyker upp något när du gör en veterinärcheck behöver inte betyda att säljaren dolt det. Jag säger det igen; det FINNS svin till hästhandlare. Men det finns nog också köpare som är lite väl ivriga i sitt köp och inte tänker längre än näsan räcker när något går fel.
Undrar hur busfröet har det hos sina nya ägare... ♥

Ni verkar helt missa poängen

2015-04-13 @ 11:26:00
Jag är ganska sen att sätta mig in i allt det här som blivit en sån stor debatt. Rubriker som "Utseendehets sprids i ridsporten" och "Är det relevant för en hästblogg att ha bikinibilder?" har skapat kaos. Nu har jag läst så många statusuppdateringar och blogginlägg om detta att jag blir irriterad. På er andra hästbloggare, barn & ungdomar, som helt verkar missa poängen i debatten.
 
Först ut var en hästjournalist på SVT Opinion som enligt vissa hängde ut eller pikade Nellie Berntsson och ja ni vet. Journalisten skrev en artikel om barn, specifikt just unga hästbloggare, som sexualiserar sig själva på sina bloggar. Alla som inte bor under en sten vet att hon syftar på just Nellie. Och detta, VILKEN GREJ, det är ju första gången nån är elak mot någon annan på nätet... Och första gången en VUXEN människa är elak... (Liksom kom igen, vi vet alla att det inte bara är barn som kan vara förjävliga mot andra människor). Det är inte okej men det är inte det vi borde fokusera på i detta fallet.
 
Ni lägger fokus på fel saker. Vem bryr sig om att någon hänger ut någon när inte ens namn nämns? INGEN. Det kan jag intyga. Det är precis vad fröken Berntsson gjorde mot mig för några år sedan. Hängde ut mig så det stod härliga till, fast utan namn så vad kunde jag göra liksom. Men på den tiden var min blogg mycket mer i rampljuset än nu så det var mååånga mer än jag som visste precis vem hon skrev om. Vilket leder oss in på en frågeställning jag har...
 
Varför är det så mycket värre att som vuxen ifrågasätta ett barn, än att som barn smutskasta och förudmjuka en vuxen (som i mitt fall) när detta "barn" uppenbarligen är medveten om sin makt och position på nätet? Vad är skillnaden, förutom åldern hos parterna? För att återknyta till artikeln, den tar upp ett viktigt ämne men fokus ligger enbart på uthängning och åldersskillnad. Fokus borde ligga på varför journalisten skrivit som hon gjort. Det ÄR inte taget helt ur det blå. Hon har helt rätt, utseendehetsen är helt sjuk och barn på nätet idag är fan sjuka. Jag står verkligen inte bakom allt som skrivs i artikeln, och jag tycker det är fuktansvärt hur man kan gå med på att pika någon annan bara för att få statistik. En sak som jag verkligen inte står bakom är hur hon uttrycker sig om vad en hästbloggare borde och inte borde lägga upp. En hästbloggare har inte mindre rätt än en fest/mode/dockusåpabloggare till att lägga upp en bikinibild. Men jag lägger ingen fokus på det just nu. Hon vill belysa utseendehets och sexualisering vilket är en viktig fråga.
 
För några dagar sedan kom nästa hästjournalist in i bilden, också på SVT Opinion, med en uppföljande artikel - och ni fokuserar fortfarande på fel saker. Läs detta, citat från artikeln: "Varför får vi inom hästvärlden inte diskutera eller ha åsikter om huruvida det är lämpligt att göra poserande bikinibilder när man knappt är byxmyndig?" Ja, varför skulle vi inte få? Det är klart att vi får! För, som sagt, det är fan sjukt hur det ser ut. Det som är intressant i den här debatten är INTE "uthängningen". Intressant är grunden, innehållet. Om ni kisar lite för den bländande uthängningen kanske ni förstår. Slutligen, läs detta: "När företag använder barn i vuxensammanhang så att gränserna för barn- och vuxenreklam suddas ut då blir det fel ibland även om det inte är avsikten." (också ett citat från artikeln) Läs, och läs igen ni som fortfarande inte kan se poängen. 

Fördelar med att vara hästmänniska

2015-02-13 @ 18:48:00
• Stallet/hästarna funkar som godtagbar ursäkt till i princip alla happenings du bara inte VILL hänga med på. Fantasia, I owe you BIG time. Nu kommer väl mina vänner tro att jag ljuger varje gång jag säger att jag inte kan pga ska rida, haha.
 
• Vilken "vanlig" människa har en helt förråd till undsättning när det gäller att rengöra och behandla sina skor? Nu snackar vi inte skokräm utan nu snackar vi uppsättningen glycerintvål, balsam, olja, läderfinish och allt vad det är. Praktiskt som fasen när man i kassan får höra att bootsen man ska köpa är i äkta läder och bör "inpregneras före användning"  - kanske tipsar de också om någon spray de säljer för ett smarrigt pris. Inpregneringspray in my ***, jag är hästmänniska.
 
• Man lär sig att ta ansvar. Det finns nog inte mycket som går upp mot att lära sig ansvarstagande på ett sånt roligt och älskvärt sätt. Och jag vågar definitivt påstå att ingen annan sport/hobby i världen är så "nyttig" som ridsporten. Söker man jobb ska man absolut inte glömma att nämna det i CV/personligt brev/intervju.
 
• Vi har vett att inte använda vita byxor om vi inte måste för att få starta i en tävling. Okej alla har inte detta vettet men det kommer väl, haha.Vi hästmänniskor har fått det bekräftat gång på gång hur opraktiskt det är OCH hur mycket "större" man ser ut i vitt, haha. Nu upprepar jag mig från förra inlägget men detta är ju lite tragiskt faktiskt, haha.
 
• Att man alltid har något att skoja om - ridning. Finns alltid någon som har roligt åt att man t.ex. ska rida när man kommer hem från skolan (oftast killar) (som försöker vara roliga) (men då kan ju vi spela med och vara ännu roligare tillbaka) (roligast är att spela med men ändå använda sig av hästtermer så att killarna inte fattar någonting).
 
Det finns massa fler saker som platsar i denna listan men jag sparar det till ett senare blogginlägg!
 
Missa inte mina tidigare inlägg i samma spår:
"Vad en hästmänniska egentligen menar"
"Vad ridsporten lärt mig"

Hästen som träningsredskap

2015-01-30 @ 12:31:00
Längtade nästan efter träningsvärk idag men jag får nog köra på hårdare. Jag ska komma i bättre form och Fantasia är mitt träningsredskap. Jag är nyfiken på hur ni tänker kring det (hur jag just uttryckte det) jämfört med att träna upp sin kropp vid sidan av för att inte slita på hästen som vissa uttrycker det.
 
Jag ser det såhär. Likaväl som att min häst tränas upp av mig måste jag kunna få tränas upp av hästen, istället för att gå till gymmet. Det är inte alla som gillar att svettas på en crosstrainer (som exempel). Jag tycker det är svintråkigt. Och det är tråkigt att jag tycker det men det är inte mycket att göra åt den saken, haha.
 
Det är inget fel med att rida för sin egen tränings skull sålänge man anpassar sig efter hästen och inte BARA "tar". Att ge OCH ta kan nog alla hålla med om är en grundpelare. Fast jag tycker det är klart som korvspad att man kombinerar dessa faktorer - hästen "tränas" när du tränas och tvärtom, det hänger ju ihop. Hästen är mitt träningsredskap och jag är hästens (även om inte hästen valt det på samma sätt som jag, haha).

Vad ridsporten lärt mig

2015-01-20 @ 18:31:45
• PENGAR ÄR ALLT, pengar är framgång. Det är nog det jag "hatar" mest med sporten. Sporten är antingen DYR eller bortom-denna-jord förjävla-SVINDYR, beroende på hur långt man vill nå. Well, good luck alla ni som satsar inom sporten. Hoppas det går bra för er.
 
• ...men att man inte pratar högt om det (om pengar alltså). Eller nej, bättre formulering: man pratar gärna högt om pengar sålänge man inte nämner specifika summor. "Ingen har att göra med hur mycket jag betalade för min häst" Nej, kanske inte, men varför ens börja tjata om hur dyr och fin den är? 
 
• Att glada färger är för barn. Alltid har det funnits någon som påpekat att rosa och limegrönt och gult bara är för småponnys, och småponnys har ofta små barn som ryttare. (Lärt och lärt... jag har trotsat denna oskrivna regel från start)
 
• Att aldrig själv vilja bli en "ponnymamma". Alltså en typisk ponnymamma. Har jag i framtiden en unge som gillar hästar och ska tävla, så ska det vara för att ungen vill och KAN. Inte för att jag ska kunna styra och ställa inne på framhoppningen och tala om exakt hur allting ska göras eller hävda mig inför andra mammor.
 
• Att det är "coolt" att ta sig an något man egentligen inte klarar av. Coolt? Hur? Varför? Snarare idiotiskt.
 
• Att vita byxor, förutom att vara det mest opraktiska i universum, gör att du ser större ut än vad du är. Detta är en faktiskt en bra lärdom, haha! Jag skulle nog aldrig få för mig att sätta på mig ett par vita drDenim, ni vet såna som alla tjejer i hela Sverige går runt med. Tycker det är så... fult. Jag har fått nog av vita brallor.

Mitt hjärta slår inte längre för ridsporten

2015-01-19 @ 19:11:00
Det kommer nog inte som någon nyhet, men jag måste få ventilera lite. Jag tror alla i min närhet märkt av detta men inte minst NI som följer min "hästblogg" som inte är så jäkla hästig ändå. Började fundera lite mer ingående på detta faktum i samband med ett inlägg jag läste på Linns blogg idag - "Jag kommer aldrig kunna satsa på ridningen". Citerar Linn: "Mitt hjärta slår starkare för hästen som individ än för ridningen som sport". Jag kan inte uttrycka mig annorlunda.
 
För att faktiskt vara en hästmänniska så känner jag mig så långt ifrån ridsporten man kan. Att engagera mig i ridsporten passar inte längre in i mina ramar. Det känns lite som att jag sitter fast i någon slags övergångsfas i livet, där all fokus ligger på framtiden. Vilket inte är så konstigt med tanke på att jag nyss börjat plugga för att kunna få ett jobb jag vill ha. Men den här perioden har pågått längre än vad jag pluggat på högskolan - den har pågått ända sedan innan studenten i princip. Någonstans på vägen i alla framtidstankar och planer så har ridsporten fallit bort. Kanske för att ridsport inte är en del av min framtid?
 
Det finns en sak som skiljer mig från alla mina gamla vänner och bekanta inom hästvärlden. Jag har stått fast vid min fyrbenta vän. De andra bytte upp sig, större ponnyer/storhäst och fortsatte tävla. De fortsatte kämpa i tävlingsvärlden. Jag tog aldrig det steget vidare. Jag tvivlar faktiskt på att jag någonsin kommer göra det. Mitt hjärta slår inte längre för ridporten, det är fan sant, MEN - det slår för min häst. Fantasia kommer alltid vara nummer ett för mig.
 
Jag har alltid älskat min häst. Men jag brukade också älska att träna och tävla, vara runt annat hästfolk och att vara "aktiv" i sporten. Det är den delen som jag känner helt har fallit bort. Jag kan inte säga att jag inte älskar ridsport, men jag känner mig klar med det. Ridsport är en sport för sig, det kan inte jämföras med någon annan sport. Jag älskar att jag varit en del av den, det har gett mig så otroligt mycket! Hästlivet överhuvudaget är tufft, men hästtävlingsvärlden är sjuk. Det är mycket jag INTE saknar. Det finns så otroligt mycket press, så mycket förhållningsregler och så mycket know-it-all-människor. Jag har så få kontakter "kvar" inom hästvärlden att det nästan är tragiskt. But I don't really care.
 
Man måste spåna på såna här saker ibland. Tänka tillbaka, uppskatta. Gå vidare. Det är för tidigt att säga om detta faktiskt är ett hejdå till sporten. Det återstår att se helt enkelt. Men jag tvivlar starkt på att jag säger hejdå till hästar sålänge Fantasia finns.

Milda exempel egentligen...

2015-01-16 @ 10:03:00
Kul att jag fått så bra respons på sistone! Jag har såklart ansträngt mig lite mer för det, men därför är det också extra kul. Det var skönt att få ur sig lite ilska över dessa hästägare också, skönt att skriva av sig! Fast det är lite frustrerande att tänka att mina skräckexempel egentligen inte är någonting. Med tanke på allt fruktansvärt som händer med hästar och djur.
 
Har ett till skräckexempel dock. Knappt så jag vågar yttra mig om det dock. Det finns en häst i närheten av mig som stått ensam länge jag kan minnas. I en enda hage, året om. Den rids aldrig och jag vet inte om någon NÅGONSIN pysslar med den. Den har rymt flera gånger och de gånger jag eller mina bekanta fångat in den har hovarna varit långt ifrån okej. Vet personer som försökt påpeka att det inte är okej, men då har hästens ägare har varit hotfull och ni vet hur det är. Man vågar inte.
Älskar dessa varelser. Förstår inte hur man kan nervärdera dem eller behandla dem orättvist.

Vissa borde inte ha häst

2015-01-14 @ 22:04:00
Lyssnade på ett så roligt inslag på radion idag. Det handlade om saker man borde införa körkort på. Någon ville införa körkort på cyklar, någon ville införa körkort för att få sminka sig... Ja ni vet, sånt skitroligt. Det finns en helt annan sak jag skulle vilja införa "körkort" på - att få skaffa häst. På riktigt. För det finns så mycket idioter.
 
Har träffat på en del såna idioter under åren. Skräckexempel mer eller mindre. Idioter som inte borde ha häst(ar). Jag syftar faktiskt inte på kunskap eller erfarenhet eller något sådant nu utan bara på förhållandena och möjligheterna (ekonomi bland annat) för att KUNNA äga, stalla upp och ta hand om hästen. Vi har haft två olika inackorderade hästar hemma i vårt stall, varav den ena hästen bytte ägare under tiden. Vi har alltså skrivit kontrakt med 3 olika personer/familjer. Två av dessa tre har varit riktiga nitlotter.
 
Det började med att en supergo tjej flyttade hit sin häst när vi precis skulle flytta hem Fantasia. Den tjejen var kanon. Efter några månader sålde hon hästen till en familj som ville fortsätta ha henne uppstallad hos oss. Bra tänkte vi, för då hade vi inget annat sällskap till Fantasia. Men de var (ursäkta språket) fanemej inte kloka! Hur den familjen överhuvudtaget kunde komma på tanken att köpa en häst (som dessutom var dräktig) förblir ett mysterium. Det var den ena dottern i familjen som skulle rida hästen, men henne såg jag röken av kanske 2 gånger under några dessa få månaderna. De låg alltid efter med stallhyran, de verkade ALDRIG ha några pengar (men rökte gjorde dem, och hade förutom hästen också hund). Och som pricken över i:et bröt de kontraktet utan vidare och flyttade hästen med en dags framförhållning. Detta skrev jag på bloggen när vi fick beskedet: "...IDAG får vi veta att de tänker flytta hästen IMORGON. Utan att ta hänsyn till kontrakt, till oss eller vår häst. Gör man så?! Nu har vi tydligen ett dygn på oss att hitta en sällskapshäst till Fantasia". Behöver jag säga det igen? - Idioter. Hade en annan inackordering här förra året men det är en annan historia...
 
HUR tänker folk när de skaffar häst fastän de knappt har några pengar?! Det är inte gratis att äga en häst så hur i helvete resonerar de?!

Vad en hästmänniska egentligen menar

2015-01-10 @ 14:00:05
Har ni tänk på det, att hästmänniskor är väldigt egna? Vi har våra codes och vårt egna språk. Förutom alla ord och uttryck vi slänger oss med så är vi en sort för sig när det kommer till vissa saker. Har listat en del saker jag kom att tänka på. Några bör tas med en nypa salt kanske, hehe. Stämmer detta in på er själva eller på era ryttarvänner?
 
- Vi har en helt annan inställning och uppfattning av kyla. När en hästmänniska "fryser lite" betyder det snarare "jag har redan förfrusit fingrar och tår men det går bra!". För att inte tala om tid och prioriteringar...
- "Jag har inte tid", right - vad vi menar är "jag har inte tid för DIG/DET, jag lägger hellre tid på min häst". 
- "Jag kommer snart, ska bara fixa ett par saker" handlar inte om att man ska ta en dusch, sminka sig och äta en matbit, det handlar ofta om att göra alla dessa saker OCH mocka skit, bära vattenhinkar och fodra hästar.

Sen har vi det faktum att vi alltid underskattar våra kroppar, vår kondition och styrka... 
 
- "Jag tränar inte förutom ridningen" kanske vi svarar när någon frågar. Det vi egentligen vill säga: "Jag kanske inte lyfter vikter på gym eller springer på något band men jag skyfflar skit, bär tiotals liter vatten, bär 25-kilos fodersäckar och brukar köra kast med liten höbal för skojs skull"
 
 - "Jag är nöjd, men..." betyder oftast "det gick åt helvete för att... men jag vet att det är mitt fel"
 - "Ni får dra utan mig, jag är helt pank just nu" är inte alltid helt sanningsenligt. Vi kanske har spanat in ett nytt schabrak eller så kommer hovslagaren den månaden.
- "Vi klickar inte" - "våra personligheter går inte ihop och det känns inte rätt att rida dig" (Gick jag för långt nu? Hehe)
 
För att inte glömma det kanske absolut ROLIGASTE och skönaste med oss hästmänniskor:
- "Det är jag inte alls?! Hur är ens en typiskt hästmänniska?" är vårt livs skröna. Klart som fan vi vet hur den typiska hästmänniskan är, vi älskar att placera oss själva i detta fack för att vi tycker att vi är bättre än alla andra. Kom ihåg det icke-hästmänniskor 

"Inte för att vara taskig, men..."

2014-11-11 @ 12:39:05
Är inte det den mest irriterande (och dummaste) inledningen på vilken jävla mening som helst? Jag menar, finns det ett enda passande tillfälle att börja sin mening med det? Jag tror inte det. För grejen är att fortsättningen i 99% av fallen ÄR elak. "Inte för att vara taskig, men dina ögonbryn är sjukt fula" eller "...du borde inte klä dig i den typen av kläder" är bara två exempel jag hittade på snabbt. Det är speciellt på internet jag ser folk använda det här uttrycket. Jag förstår inte grejen. Liksom, du vill inte vara taskig men ändå är du det. VEM försöker du lura?
 
När ska folk lära sig skilja på rätt och fel? (Oklart varför jag ställer mig den frågan för det kommer alltid finnas puckon här i världen) Alla gömmer sig bakom att "alla har rätt att uttrycka sin åsikt och blabla" och visst - alla HAR rätt till en åsikt. MEN. Det är skillnad på att HA en åsikt och på att använda den för att trycka ner eller kränka någon. Det är skillnad på en åsikt och en åsikt, hur dumt det än låter. För det är en sak att uttrycka vad man tycker om ekologiska bananer, en annan sak att uttrycka hur ful/tjock/misslyckad någon är. När ska folk förstå det?
 
Som sagt - man har rätt till en åsikt. Men man har inte rätt till att kränka en annan människa. Varför är det så svårt att bara strunta i människor man av någon anledning tycker så illa om? (Också dum fråga, det ÄR svårt ibland) Varför är det så svårt att bara inte lägga någon energi på personen? Strunta i hen och hålla sina åsikter för sig själv?
 
 
Godmorgon förresten! Hade sovmorgon idag och sitter i skolan och väntar på lektion. 

13% av befolkningen - rasister?

2014-09-16 @ 22:36:00
Hej! Idag har jag pluggat hemma. Har också scrollat alldeles för mycket på Facebook.
 
Jag har idag också försökt få en liten gnutta insikt i SD-väljarnas tänk. Hade såklart ingen framgång i det. Hamnade i en väldigt kortlivad diskussion på Facebook med ett par SD-väljare, varav en var min FB-vän. Hen delade öppet med sig av att hen röstat på SD, vilket jag i sig tycker är bra gjort med tanke på att alla andra SD-väljare verkar komma från intet - man ska kunna stå för vad man lägger sin röst på. Därför ville jag ta tillfället i akt och försöka förstå. Förstå hur dem resonerar, dem som "absolut inte är rasister" (för att klargöra: det tror jag inte heller, men så fort någon annan ifrågasätter deras val tar de för givet att man tar dem för rasister) men ändå röstar SD. För jag förstår faktiskt inte hur man kan stå bakom brottslingar i ett parti som gjort rasistiska uttalandet (särskilt om man inte är rasist). Jag tror ingen av oss som röstade blått, rött, grönt eller rosa förstår det. Frågan är om SD-väljare förstår sig själva? Allas SD:s åsikter är inte bedrövliga, det kan till och med jag stå för, men en röst på SD en röst på ALLT dem står för inkl. främlingsfientliga och rasistiska uttalanden.
 
Det hade varit intressant och rent ut sagt nyttigt att få höra deras argument till detta (Vad är det vi inte ser? - Lite så känner jag) - deras icke rasistiska argument. För 13% av alla som röstade i söndags är inte rasister, det förstår vi alla. SÅ HUR TÄNKER MAN? Bryr man sig inte ett skit om vad som hände under andra världskriget? Vet man ens något om det?! Är det tragisk okunskap som ligger bakom deras val av parti?
Jag vill på riktigt veta varför man röstar SD. Jag fick såklart inget svar från denne "hen" som skrev statusen på Facebook. Hon utgick från att jag såg alla SD-väljare som rasister. Fastän jag i detta fall bara försökte förstå en liten gnutta. Aja, sånt är livet. Vi förstår inte allt här i världen.

Reaktioner efter valet

2014-09-15 @ 17:13:36
Satt inte uppe så länge på valvakan igår men jag hann se andra prognosen och det var ju nästan tillräckligt. Somnade med vetskapen om att det troligtvis blir ett maktbyte, men också med vetskapen om att SD kanske blir tredje största partiet...
 
Det första jag gjorde imorse var att kolla mitt Twitter-flöde för bekräftelse och sen uppdaterade även mamma mig. SD hade fått 13% av rösterna. Blå, röd, grön eller rosa - vi alla förlorade igår med tanke på SD:s framgång.  Det är så jävla obehagligt, så jävla FEL. Att hänga på Twitter vid såna här tillfällen är ypperligt, men idag blev jag bara irriterad. Det enda jag ser är missnöjda moderater som gnäller på dem rödgröna och sörjer för Reinfeldts skull. Skärp er, vi har fan större problem än ev. högre skatt. Rasism är vårt problem. Ska ni sörja för något så är det för att det finns så många människor i vårt land som stödjer ett rasistiskt och främlingsfientligt parti. Vad som skrämmer mig mest är att 20% av människorna i mitt område röstade på SD. 20% - en femtedel HÄR, i min lilla, lilla håla där nästan alla känner till alla. Det skrämmer mig. Det skrämmer mig ännu mer att tänka på framtiden om det fortsätter såhär...
 
Annars är jag positiv till maktbytet men det har ni nog redan förstått. Att döma av kommentarsfältet verkar nästan alla mina bloggläsare vara moderater dock. Till er vill jag ge fingret om ni ska komma och whina om det rödgröna blocket. Majoriteten av vårt folk vill uppenbarligen ha förändring i landet så ni ska vara glada att S/MP/V finns.

Val 2014

2014-09-12 @ 16:26:00
Har ni följt valdebatterna under veckan? Jag hade gärna gjort det om jag hade haft tid... att läsa på twitter och instagram om hur den ene partiledaren "krossade" den andre och hur den tredje inte kunde svara på frågorna - det säger inte mig ett skit faktiskt. Särskilt inte det sistnämda, för säg mig; VILKEN partiledare kan ge ett rakt svar på en fråga? Kommer så väl ihåg när min klass någon gång under mina år på mediaprogrammet i gymnasiet, studerade dessa slingringar. Vi tittade på en debatt med bl a Reinfeldt. Om jag minns rätt gav han inte ett enda ordentligt svar. 
 
Hade jag haft tid i helgen hade jag satt mig och kollat på varenda debatt och läst varenda motion de olika partierna har. Jag skojar inte. Men även om jag inte är så insatt jag hade önskat så vet jag vad jag ska rösta på. Jag ser positiva saker i nästan alla parti men det finns saker som väger tyngre för just mig. Sen försöker jag se det såhär: Vill jag se en förändring i samhället? - Ja. Tror jag att det kommer ske en förändring som kan gynna MIG om alliansen fortsätter styra? - Nej det tror jag faktiskt inte...
 
Jag kommer INTE att rösta blått och den saken är säker.

Pinsamt att se

2014-08-06 @ 17:46:00
Jag har ganska många vänner på Facebook tack vare bloggandet. Utan er bloggläsare, andra hästbloggare/hästmänniskor och såna bloggare jag själv vill följa så hade antalet vänner varit betydligt färre. Känns knappt som jag känner någon alls när jag klickar in på FB och ser flödet. Har funderat på att (och några gånger faktiskt börjat lite smått) rensa men ähhh, jobbigt och varför ens? Min Facebook är inte personlig för fem öre (lägger nästan aldrig upp statusar) så det får va. 
 
Men nu var det inte huruvida jag ska rensa bland vänner eller inte jag ville ta upp. Utan det här med att varenda gång jag klickar upp FB (amazed över hur ofta jag har FB öppen trots att jag "aldrig använder det") så finns det nån som länkar sin blogg i en status. Och inte bara som i "hej besök min blogg" utan då står det något som har med sex, naket eller kroppen att göra. Bara för att locka läsare. Jag blir inte ens förvånad längre, men det är så PINSAMT att se. Särskilt när dem i själva verket har en blogg som handlar om rosa moln och kattungar typ. 
 
Intrycket många antagligen får av bloggar är att det bara läggs upp lättklädda bilder och skrivs om ytliga saker. Såna som lever i sin Facebooksida och inte ser annat än sexfixerade fjortisar som länkar sin blogg till höger och vänster. Hela bloggvärlden måste se jävligt pinsam ut ur den synvinkeln. Då skäms man lite även fast man inte är en del av det dem ser.
 
Finns säkert också några matchokillar eller tuffa tjejer som tycker jag är pinsam som bloggar om något så töntigt som hästar (finns alltid såna). Men jag ser bloggar som något fantastiskt. Brinner man för något och verkligen vill "nå ut" så är bloggar typ bästa sättet att få utlopp för det. Sjukt coolt. Om man gör det på rätt sätt och av rätt anledning vill säga. Liksom, kom igen? Pratar mest till tjejer nu, för de flesta av mina FB-vänner är (häst)tjejer så jag ser ytterst sällan någon kille som länkar sin blogg på FB. Om ni länkar er blogg på FB så som jag nämde ovan, vad tror ni att folk ska får intryck av er egentligen?!
 
Kom igen allihopa! Blogga med attityd, provocera, skriv vad fan ni vill men tänk efter en gång extra på hur ni vill framstå. Och viktigast av allt - våga stå för det och marknadsför er själva smart. Detta gäller alla, inte bara dem som har tusentals läsare. För din blogg är en del av internet och internet har tagit över en stor del av våra liv. Det är aldrig "bara en blogg", för även om du inte har många läsare så är det ändå en sajt alla KAN komma in på. Tänkvärt. 
 
Take care
Tidigare inlägg